måndag 8 december 2008

Sociala medier

Jag reagerade direkt på just begreppet sociala medier, som jag ej är så bekant med sedan tidigare. Att bloggar och forum inkluderas i något som kallas socialt, när det i princip bygger på att man kan kommunicera anonymt...
Men nåja.
Sociala medier har slagit hårt de senaste åren. Forum såsom Facebook och bloggar har öppnat upp vårt informationsnätverk och det räcker med tillgång till en mobiltelefon för att man ska kunna surfa in på ett nätverk och ta del av nyheter och kommentarer.
Vem som helt kan lägga upp nyheter – sanna eller påhittade – och sedan använda sökmotorer för att maximera antalet träffar. Man kan vara anonym och om det egna landets lagar förbjuder det man skriver, kan man lägga det på en server utomlands (ex Flashback.info)

Nyhetsrapportering har gått från dagstidning – kvällstidning (eftermiddagstidning). Därefter kom radion in i bilden för att följas av nyhetsrapportering i form av reportage på biograf. Tv´n gav möjlighet att sända nyhetsbilder snabbt och när text-tv kom kunde man själv välja vilka nyheter man ville ta del av. Internet växte sig snabbt stort, och tidningarna såg en marknad för extra tjänster med debitering, såsom Aftonbladet Plus eller taggning.

Mobiltelefoni, mms och tv i mobilen har gjort människor mobila. Och det är en tvåvägskommunikation. För likväl som en brukare kan bestämma vilka nyheter man vill ta del av, kan man också vara den som förser andra med nyheter. Snabba telefonsamtal, bloggar som man kommer åt med mobilen samt tidningarnas ständiga uppmaningar att man ska mms:a in bilder för att få månadens belöning. Det är klart att det har förändrat vår medievärld.

Bloggar och forum kan i framtiden utgöra en del av nyhetsrapporteringen i världen. Men den kan aldrig ersätta traditionella gammelmedia. Främst pga att det inte är objektivt. En blogg är alltid subjektiv och har skapats för att nåon har något att säga eller uttrycka. Och just detta, som kan vara en politisk åsikt, behöver inte nödvändigtvis tydligt skrivas. Således kan alltså en blogg ”lura” in en läsare.
Grupper kan startas på Facebook som medlemmar tycker det är kul att vara medlem i; men inte större krav ställs på att få info om vem som står bakom. Grupper såsom ”Jag slår vad om att jag kan få ihop en miljon personer som inte gillar Bush” kan vara startad av Obamas politiska gäng. Eller av ett gäng militanta islamister.

Man måste ligga rätt i tiden. Social medier kan utgöra en del av nyhetsflödet, men det ställer krav på att man också har ett mediekritiskt tankesätt. Allt som står på en sajt behöver inte vara korrekt. Det finns krafter som vinner på att skapa nyheter eller vinkla sådant som har hänt.

För mig kommer alltid den klassiska tidningen stå för det jag tror på. Det betyder dock inte att jag endast läser den i pappersform. Jag läser oftare på en skärm än i en tidning. Min gräns drar jag vid att läsa tidningen i mobilen. Och jag kommer även fortsättningsvis att läsa bloggar. Fast jag kommer aldrig utgå från att det som står där är sant.

3 kommentarer:

Linnea sa...

Intressant inlägg! Jag håller med dig, de traditionella medierna har inte spelat ut sin roll. Tvärtom kan nog det utbredda nyhetsbloggandet föda ett ännu starkare behov av riktigt god journalistik. Kanske man kan säga att jouranlister och bloggare kompletterar varandra? Själv läser jag en del åsiktsbloggar som kommenterar händelser och skeenden, snarare än att generera nyheter själva. Många bloggare är numer en viktig och krisisk röst i relation till medieinnehållet som tidigare var mer oemotsagt. Jag tror på en spännande (kvalitetsmässigt sett) utveckling för den klassiska journalistiken.

Ha det bra så länge!

Linnea

Mia Ohlsson sa...

Kaj,
Någon sa "Det verkar ha blivit svindlande lätt att producera nyheter, men allt svårare att producera journaslitik". Jag tycker att det på något vis sammanfattar en del av dina resonemang.
Det lämnas ju nu obegränsade möjligheter för var och en att ösa ut sina åsikter, tankar och känslor för allmänt beskådande och kommenterade. Frågan är vem som lyssnar? Finns det en risk att vi invaggas i en falsk känsla av demokratiskt deltagande i samhällsdebatten, när vi i själva verket sitter vid vår dator och skriver något som läsees av ingen.
//Mia

Anonym sa...

Hejsan Kaj,

Det du skriver är så sant och jag tycker du träffar huvudet på spiken; jag gillar inte heller den stora subjektiviten som de sociala medierna är uppbyggda av och jag tvivlar också på att det möjligtvis kan uppstå en ännu större objektivitet genom att ha massor med olika subjektiva åikter. För mig är det också så att jag har det största förtroende i det som man kan läsa i tidningen, i gammelmedierna så att säga. Visst har du rätt i att spekulera att medievärlden har förändrats en hel del och den kommer också att förändras ännu mer. Om jag tänker på mms-tävlingarna i dagstidningarna eller liknande frågar jag mig, om det kan vara det folk vill se och läsa. Det tror jag nämligen knappast att de vill.

Ha det så bra!
Silvia-Anna