fredag 9 januari 2009

Spelregler för journalistiken (E)

Jag har de senaste dagarna läst ”The Elements och jurnalism” och funderat över hur journalistikens roll ser ut.

Boken redogör för 10 punkter som journalister kan enas kring och som läsare ska kunna förvänta sig då de tar del av nyhetsrapportering. Processen tog start då undersökningar visade att amerikanska läsare tappat allt mer förtroende för journalistiken.
Utvecklingen inom sociala medier ger också en risk att gammelmedia kan utkonkurreras av skvaller och nyheter utan förankring.
Citatet ”Every generation creates it´s own journalism (sidan 14)” är intressant då journalistiken måste ha grundläggande pelare men samtidigt vara öppet för förändring.

Punkt 1, och av journalisterna den mest grundläggande, är att journalistiken skall vara sann. Poblematiken ligger i att vi alla är individer med individuella synsätt. Frågan är vad som är sanning. Men sanningen måste vara grunden och fakta måste verifieras, källor måste ifrågasättas. Om inte journalistiken i första hand utgår från sanning, finns det inte en trygg grund för journalistiken och allting färgas av grunden.
Journalistiken måste vara objektiv och inte vinklad, och tillhandahålla tillräckligt med information för läsaren att bilda en egen uppfattning. Objektvivitet är dock svårt att uppfylla då många publikationer har en politisk färgning åt endera hållet och en jorunalist är aldrig mer än en person med subjektiva åsikter. En viktig del av journalistiken är därför att mer än en person är delaktig i de skrivna texter; om inte annat så granskar enm redigerare texten innan publicering.
Vidare, måste journalistiken ha ett samvete och en medvetenhet om att det mesta handlar om människor. Alla med olika liv och olika situationer. Det måste finnas en förståelse för individen och att ett skrivet ord är en stor maktfaktor som kan informera, förändra men även förstöra.

I boken ”Yrke på Glid” redogör journalisten / journalistläraren Gunnar Nygren för hur journalistens roll har förändrats. Journalisterna är inte lika mycket ute på fält utan får information genom nya medier. Journalisterna kan därigenom tappa en viss förnakring då informationen inte setts med egna ögon. Många journalister har en uppgift som mer handlar om att ”packa om” nyheter än att ”producera” nya. Tidningsnyheter packas till webbnyheter, packas om till webbtv etc. Detta ställer i många fall lägre krav än gammeljournalistiska metoder.
Gunnar tar i sin bok även upp frågan ”Behövs journalisten idag”, med tanke på ur informationssamhället ser ut. Hans svar är ja, men journalisten ska vara medveten om att läsaren kan ifrågasätta mer då denne får information från många olika håll.