Säg Omelett

Finns det verkligen behov att köpa färdig omelettsmet? Vem köper detta?

Vad är en omelett? Några ägg vispade med lite mjölk och kanske lite krydda.
Vem köper detta? Vem, orkar inte vispa en omelett själv?

Jag hade eventuellt kunnat förstå efterfrågan om själva produkten innehöll MER än äggsmeten; dvs någon fyllning eller kanske en förpackning bredvid med grönsaker eller kött eller ost.
Men bara smet? Vem? Varför?

Hd.se

JUST NU tycker jag att HD`s nöjeskrönikörer är de bästa i hela världen. Fan; jag skulle nästan kunna flytta till Helsingborg bara för att få ha möjlighet att prenna på denna tidning. Tack HD och Keep Up!

Att värdera en nyhet

Vi lever i ett snabbt informationssamhälle. På minimal tid kan vi få tillgång till nyheter om både sånt som sker i vår närhet som omvärld. Aftonbladet publicerar en tsunamivarning i Thailand på sin sajt snabbare än vad turisterna på stränderna får. Vi får nyheter från världens börser direkt och kan agera blixtsnabbt. Vi får rapporter direkt från rättegången mot Beltran där Expressens journalist bloggar, minut för minut.
Världen har krupit närmre. Och någonstans måste ett val göras kring vilka nyheter som ska lyftas fram. Nyheterna måste värderas; hur påverkar de mig; prenumeranten, tittaren, läsaren, lyssnaren. Betalaren.

Men vad är det som avgör hur en nyhet rapporteras? Hur kommer det sig att vissa nyheter från större utrymme än andra?
De senaste veckorna har det varit stor bevakning på USA då orkanen Gustav närmade sig land. Invånarna i Lousiana ombads att evakuera och gatorna stod tomma. Alla var beredda på att mötas av en orkan i samma dignitet som Katrina. Under några dygn var väldspressen på helspänn och man kunde i alla media följa händelseförloppet.
Samtidigt dränktes Indien i vattenmassor och orsakade 5,5 miljoner hemlösa människor. Nödställda människor drabbades av sjukdomar och svält. Den största naturkatastrofen på 50 år enligt nödorganisationerna.
Vi har här två motpoler; dels människorna i New Orleans som informerades om den eventuellt ankommande katastrofen samt indierna, som säkert inte fick någon information alls. New Orleans evakuerades och måste haft en bra infrastruktur med Katrina i ryggen. Med andra ord; inga direkta människoliv riskerade under orkane Gustav. De som stannade kvar i staden gjorde det på egen risk.
Hur kommer det sig då att USA hårdebevakades och rapporteringen från Indien kom i skymundan? Och hur ställer jag mig till detta?

USA har länge sett terrorismen som det största hotet. Därför var det en chock för landet när det plötsligt drabbades av Katrina 2005; ett hot som inte kunde skyllas på ett annat land och som drabbade så många människor. Det visade också på de stora klyftor som fanns i landet mellan fattiga och rika; människor med sjukförsäkring och människor utan. Politikernas handfalla agerande och bristande logistik. Fortfarande i år var inte spåren från Katrina läkta; staden har aldrig återhämtat sig, och staden var inte heller 100 % säkrad för nya naturkatastofer.
USA gör sig redo för politiskt val. Följderna av en ny naturkatastrof skulle få stora följder i politiken och ekonomin.
Världen står i en finansiell kris. Börser faller. En ny naturkatastrof skulle direkt påverka Sverige då oljepriset skulle gå upp.
Med dessa faktorer i åtanken kan jag förstå att Gustav hårdbevakades. Nyhetsrapporteringar från USA kommer till Sverige på nolltid. Tidningar har korrespondenter på plats och nyhetsbolagen rapporterar kontinuerligt.
Sämre bevakining är det från länder i Asien. Här är det svårade att få direktrapporteringar. Det finns inte samma tekniska förutsättningar. Det finns inte lika många journalister. Och nyheter som inträffar utanför huvudstäderna kan vara svåra att bevaka.
En översvämning i Indien påverkar inte svenskarna nämnvärt. Inte ekonomiskt och inte politiskt. Och kanske inte heller direkt känslomässigt.

Det är också lättare att identifiera sig med invånarna i USA än i Indien. Det är lättare att förstå hur det känns att få översvämning i en villa än i ett skyffe. Det är lättare att förstå ett foto av en översvämmad motorväg än en grusväg. Det är lättare att förstå ångesten och rädslan i en kommentar på engelska än på indiska som måste textas.
I radioprogrammet ”Medierna” intervjuades den 6/9 2008 Torbjörn Tännsjö, professor i Praktisk Filosofi på Stockholms Universitet. Han sa så här apropå mediernas nyhetsvärdering.
”... en kvarleva av en rasistisk syn på världen; den vite mannens börda, vi och de främmande varelserna i Asien och Afrika och andra länder...”
På sätt och vis har han rätt. För det är klart att när jag skriver att indierna bor i skyffen så är det för att det är den bilden man matas med.
I en nyhetsrapportering berörs man olika mycket av olika nyheter. Sådant man kan associera till berörs man mer av. Tsunamin i Thailand 2004 berörde många – inte bara för att det var många svenskar som omkom – utan också för att det drabbade en semesterort som många svenskar har besökt. Brott mot barn berör då vi alla kan sätta oss in i hur det skulle jännas om det var våra barn som utsattes för brott.
I-länder, med fungerande demokrati och infrastruktur, ger också oftast direktrespons från politiker då något inträffar. Medierna kan snabbt rapportera från ett händelseförlopp men även få kommentarer från politiska ledare, ta del av pressutskick etc. Då katastrofen inträffade i Indien kan jag tänka mig att det var svårt att få en inblick i räddningasarbetet samt de folkvaldas tankar kring det inträffade.
Nyhetsvärdering tror jag baseras på:

Hur nyheten berör mig känslomässigt
Hur nyheten påverkar mig i mitt liv
Hur nyheten kan bevakas och utvecklas till mer material

Senaste veckan har jag funderat på hur nyhetsvärderingen har speglat den finansiella krisen. När börserna för 2 år sedan gick konstant uppåt, rapporterades det då och då ifrån Kina och Indien med rapporter om hur invånarna lånade pengar för att investera på börsen. Alla såg möjlighet till rikedom. Men nu när börserna drastiskt faller ser jag nästan bara artiklar från den amerikanska börsen. Historier om människor som belånat sitt hus till 100 % och som tvingar flytta. Men vad har hänt i Asien? Vad händer i Kina och Indien med människors besparingar? Hur kommer den finasiella krisen påverka dem? Vad har de för skyddsnät att falla tillbaka på? Vi läser om att vi svenskar förlorar pensionspengar som är investerade i Asien men vad händer med människorna som kanske har alla sina pengar investerade i det egna landets börs? Där saknar jag verkligen nyhetsrapportering.

Att såga kaniner...

svt.se/kaninen

MOFFES DJURPARK

Tänkte klippa in ett stycke ur min bok Moffes Djurpark som jag hoppas ska komma ut till världen någon gång detta århundrade...
Just detta kapitel handlar om Tea som oroar sig då lejonet i djurparken är så ledsen.

(...)
Aha, tänkte Tea! Det var inte mat som lejonet ville ha. Inte heller en fotboll eller annan leksak. Det han ville ha – förstås! – var en kompis! Någon att leka med!
”Klart han är ledsen!” sa Tea högt för sig själv. ”Det skulle jag också vara om jag inte hade någon kompis”.
För lejonet var faktiskt ensam i sin stora inhägnad. De flesta djur på djurparken levde två och två eller kanske ännu fler tillsammans. Det fanns två elefanter och två giraffer. Det fanns fyra
gorillor och två älgar, tolv myrslokar och sex sälar och det fanns faktiskt hela femton sköldpaddor.
”Undrar vilket djur det finns flest av” funderade Tea och sen kom hon på det. Inne i smådjursavdelningen, där bara de riktigt små djuren bodde, fanns det väldigt många djur av en speciell sort.
”Myrorna förstås” ropade Tea ut och skrattade. Och hon hade alldeles rätt för i en stor, stor låda av glas, fanns det flera tusen myror. Eller miljoner var det kanske, tänkte Tea, eller kanske friljoner, om det nu fanns nåt som hette det. Många var de iallafall.
”Jag ska hjälpa dig att få en kompis” ropade Tea högt ner till lejonet och för första gången reagerade han, lyfte huvudet försiktigt och gav ifrån sig samma ljud som en katt som spinner, fast lite kraftigare förstås, för han var ju inte vilken katt som helst.
(...)

Har blivit ombedd att lägga in en länk på min blogg.
Ingen aning om hur man gör
Så jag lägger den här tills någon vänlig människa informerar mig om hur man gör

Håll till godo

http://journalistikht08.blogspot.com/

Alberts första fundering

Att blogga eller inte blogga
det är frågan

Att läsa andras bloggar - fundera-reagera-kommentera
kan man göra utan att avslöja sig själv

Men att blogga själv - blotta - avslöja - tömma
är mycket mer personligt

Så tiden får nog utröna vad som fyller denna blogg